Så produceras äggen
Svenska värphöns
De system som svenska värphönor lever ser väldigt olika ut. En del hönor går fria, antingen inomhus eller utomhus. Vissa hönor har tillgång till gräsbevuxna rastgårdar och andra lever tillsammans i modernt inredda burar. Gemensamt för alla svenska värphönor är att de får ett foder som är fritt både från GMO och från syntetiska färgämnen.
Ekologisk produktion
Höns som producerar ekologiska ägg går fritt i stora stallar. Beläggningen är något lägre än i övrig frigående produktion, d.v.s. max 6 höns per kvadratmeter tillgänglig yta. Hönsen ströbadar på golvet och har tillgång till sittpinnar i olika höjder och reden att lägga sina ägg i. Minst en tredjedel av golvytan ska vara täckt av ströbädd. Hönsen kan gå ut i gräsbevuxna rastgårdar, när vädret så tillåter. Minst 95% av fodret ska vara ekologiskt odlat.
Ekohönan ska kunna röra sig fritt i stallet (ska vara frigående) och hon måste ha möjlighet att gå ut i en rastgård (beteshage) när vädret tillåter. Där kan alla hönor krafsa, sprätta, sandbada, picka mask och beta gräs. Hönsen kan även sprätta och ”bada” i ett strömaterial (sand, kutterspån el dyl.) på golvet inne i stallet.
I det ekologiska hönsstallet får det finnas maximalt 3 000 höns i varje djuravdelning. Reglerna kräver också att varje höna ska ha lite mer utrymme än vad som krävs i annan äggproduktion. Det finns även krav på hur kycklingar och unghöns ska födas upp.
De ekologiska hönornas foder ska vara ett ekologiskt godkänt foder (t ex ekologiskt odlad spannmål), de ska också ha tillgång till grovfoder, exempelvis rotfrukter och hö.
Ekologisk äggproduktion lyder under särskilda krav när det gäller medicinering och karenstider efter medicinbehandling, när sådan har krävts.
All produktion av ekologiska ägg i Sverige sker i enlighet med KRAVs regler. Det innebär att hela produktionskedjan, d.v.s. uppfödning, äggproduktion, foder, producenter och äggpackerier är KRAV godkända. Konstgödsel och bekämpningsmedel inte får användas på gården.
Frigående höns utomhus
Dessa hönor går helt fritt i stallet och har möjlighet att gå ut, varje dag året om. Varje höna som hålls frigående utomhus ska ha tillgång till fyra kvadratmeter utomhusyta i en rasthage. Här kan de sprätta, sandbada, leta mask och beta gräs. Vintertid ska de dagligen ha tillgång till en vinterträdgård under tak.
Olika inredning
I stall för frigående höns används många olika typer av inredning, det skiljer inget mellan Frigående inomhus och Frigående utomhus. Stallinredningen kan ha flera olika våningsplan så att hönorna kan röra sig i höjdled. De kan välja att vara på golvet för att ”sprätta och bada” eller söka vila lite högre upp. Hönorna har tillgång till särskilda reden där de går in när det är dags att värpa ägg. Frigående höns utomhus är ännu så länge ett ganska ovanligt produktionssystem i Sverige.
Frigående höns inomhus
Höns i frigående inhysningssystem rör sig fritt inomhus i stora stallar med strö på golvet. Beläggningen är max 9 höns per kvadratmeter tillgänglig yta. Hönsen ströbadar på golvet och har tillgång till sittpinnar i olika höjder och reden att lägga sina ägg i. Hönorna äter ett väl sammansatt vegetabiliskt foder, där svensk fodersäd utgör huvuddelen av fodret.
En eller flera våningar
I Sverige brukar man skilja på envånings- och flervåningssystem. Flervåningssystemen har flera hyllor (etager) och hönorna kan alltså välja på vilken höjd över golvet de vill befinna sig vid olika tillfällen. Hönorna rör sig ofta i hela systemet men söker sig högt upp när det är dags för nattvilan. Det finns begränsningar i hur många hönor man får ha per kvadratmeter i stallet. Eftersom hönorna kan sprida ut sig i höjdled i flervåningssystemen kan man i dessa system ha fler hönor per kvadratmeter golvyta än i envåningssystemen.
”Får bada”
I Sverige ska alla hönor ha tillgång till ett så kallat ströbad och i systemet för frigående hönor finns ströbadet på golvet i stallet. Där kan hönorna ”sprätta och bada”. Materialet i ströbädden kan vara sand, sågspån, kutterspån eller liknande.
Djurskyddslagen har detaljregler
Foder, vatten, reden och sittpinnar finns på flera ställen i inredningen och i tillräckligt stort antal så att det räcker till alla hönor. Djurskyddslagen säger att minst en tredjedel av golvytan ska utgöras av ströyta och det finns även regler för exempelvis hur utrustningen för reden, utfodring och vatten ska vara utformade.
[fusion_separator top=”40″ style=”single”/]
Inredda burar
Hönsen lever i små grupper om 8-10 höns, i burar som är inredda med värpreden, ströbad och sittpinnar. Minimimåttet har fastställts till 750 cm² per höna. Hönorna äter ett väl sammansatt vegetabiliskt foder, där svensk fodersäd utgör huvuddelen av fodret.
Hönor börjar värpa mycket tidigt på morgonen och de kryper då in en i taget i värpredet. På natten vilar hönorna på sittpinnarna och de sitter på pinnarna även på dagtid, när de så vill. På dagen kan hönorna också använda ströytan och de ägnar givetvis även tid åt att äta och dricka.
Hönorna går fritt i buren
Hönorna går fritt i den inredda buren och kan i takt med sina olika behov under dygnet använda redet för att värpa, ströytan för att ”bada” och sittpinnarna för att vila. I Sverige får maximalt 16 hönor hållas i samma bur och det finns också regler om burarnas mått (burstorleken) och om hur utrustning för vatten och utfodring ska vara utformat för att passa hönorna på bästa sätt.
Svensk forskning
Sveriges Lantbruksuniversitet har sedan 1980-talet varit världsledande när det gäller utvecklingen av den moderna inredda buren. Utvecklingsarbetet har skett tillsammans med svenska och utländska företag som tillverkar inredning till fjäderfästallar. Svenska myndigheter har kontrollerat att dessa nya hönsburar fungerar för djuren genom testningar enligt den svenska Ny teknik-lagen.